Idag kände jag de första sparkarna!!! Nu är jag helt säker oxå:)
Satt på rast i personal rummet och vilade. Då kände jag först som om jag hade en fjäril i nedre delen av magen som rörde sig, sen en liten liten buff. Vilken lycka! Nu fick jag det lixom bekräftat för mig själv att det finns nått levande där inne i magen. Helt fantastisk känsla var det!! Min lilla bebis<3 så mycket kärlek till dig, vem du än är, redan nu!

Idag kände jag även de första mamma-känslorna (eller hur man nu ska säga...). Jag körde hem från jobbet och vid back-krönet vid vångdalen/näs-focksta så möter jag en bil på min sida av vägen! Det var sekunder ifrån att vi krockade om jag inte väjt in på infarten och nästan ner i diket! Han som körde sänkte inte ens farten efteråt eller verkade reagera i möt ögonblicket. Vilken idiot! Efteråt fick jag stanna och hämta andan, jag bara skakade om händerna. Det roligaste var att precis i mötes ögonblicket tänkte jag min barn får inte dö! Inte en tanke på att jag säkert dött om vi krockat eller så utan bara att mitt barn hade dött. Jag ser mig redan som en mamma till mitt barn tydligen:) Mamma! Jag är en mamma! till mitt ofödda barn. Helt ofattbart


K ä r l e k