Läste lite om de 7 faserna som en bebis går igenom första året. Och jag kände mig då lite lättad! Precis vad det står i den här fasen, så har vi det just nu!! Det är en fas alltså och det kommer (förhoppningsvis) gå över! Skönt att veta.
För fyyy vad detta är jobbigt just nu, speciellt våra läggningar... som tar över en timme! Sen vaknar han typ 50-11 gånger och tok skriker innan han äntligen faller i djupsömn. Så har det varit i en vecka snart. Räätt ledsamt! (har lite dåligt samvete han ska sova borta på fredag. Dels för mammas skull som kommer få ta skriket men oxå för Albins skull om det är att han skriker för att han tror att vi övergivit honom. Men samtidigt, fy satan vad skönt det kommer bli att få göra nått helt annat en kväll och få sova en hel natt!).


Sjättefasen, ca 9 månader:
Separationsfasen, det absolut jobbigaste språnget under barnets första år. Barnet klänger otroligt mycket, sover dåligt, äter dåligt, kan bli ilsk och gnällig och frustrationen är stor hos både vuxna och barn. Det är nu som det händer mest saker, många barn är otroligt frustrerade precis innan de lär sig krypa och när de bemästrar den konsten kommer nästa sak… mamma är inte samma individ som barnet! Barnet kan bli oroligt, speciellt vid insomning och under sömnen, och vaknar till flera gånger för att kolla så mamma finns kvar.
Vid den här åldern har barnet sin första förälskelse, i mamma och pappa. Att få små kärleksbett, nyp, luggningar är inte ovanligt. Inte heller att få ett barn som verkar sitta fast på en som ett plåster. Ingen annan duger än mamma (och/eller pappa).
Nu börjar det första ursinniga ilskan visa sig, barnet testar ”kärleken”. Jag hörde på TV4 Nyhetsmorgon när Louise Hallin var där och pratade om trots att barn trotsar den det älskar! Smickrande javisst, men när man sitter där med femtioelfte bitmärket på axeln eller har en 2-åring som bara vrålar åt en, då är det lätt att glömma en sådan sak. En regel är att ju tryggare barnet är i sin kärlek, desto mer omöjligt är det. Ta nu inte för givet att din stillsamma, medgörliga 9 månaders inte älskar dig, just ditt barn har kanske inte behov av att uttrycka sig på det viset.
Nu under den här fasen är det bra om man kan hålla rutiner och en smått tråkig vardag för barnet. Planera helst inga flyttar eller större omändringar i barnets liv under den här perioden. Ju mer barnet kan koncentrera sig på sin egen omändring desto bättre. Att vara en obstinat bebis behövs för vidare utveckling, om nu ditt barn har behov av det. Många barn går igenom även den här fasen med små ”symtom”.


Undrar när denna fasen är över?