Vaknade med mensvärk från hell (jag som aldrig har det annars oxå) och en son som är lika sur och grinig han. Saknar faktiskt att vara gravid så man slapp den här tiden på månaden...

Känns som om den här dagen kommer bli kul, ee nej!

Idag saknar jag de dagarna man inte hade barn och kunde gå och lägga sig i sängen, dra täcket över huvudet och stanna där resten av dagen. Ett minne blott...

Nä nu ska jag försöka vara lite positiv.
Hoppas Iprenen hjälper snart och att lillemannen tar en sovstund strax och vaknar strålande glad!

Hoppas kan man ju...

Nää,
Over and out for now!