Jag har verkligen tappat suget för denna blogg. Jag känner att det är så mycket jag vill skriva och behöver få ur mig som jag inte vill att alla (eller någon alls) ska läsa. Jag har så mycket inom mig som behöver komma ut känner jag, alla dessa tankar gör mig tokig och helt ”grötig” i hjärnan. Det finns så mycket som jag tänker på och ältar fram och tillbaka, gammalt och nytt groll, händelser som varit jobbiga och bara allmänt om livet. Sånt som jag igentligen inte vill att nån ska få ta del av men samtidigt känner jag att jag måste få det ur mig. Kanske borde jag börja skriva dagbok igen som en gång i tiden? Just nu tycker jag att det är så jäkla ytligt att skriva blogg bara.

Ibland funderar jag på att gå och prata med någon helt utomstående, en psykolog kanske. Men måste man inte vara ”sjuk” då och ha ”problem”? Men ibland känner jag att det vore så skönt att få prata med nån helt utomstående som inte dömmer en eller försöker komma med svar. Jag vill bara prata av mig.

Jag kan bli så tokig på mig själv ibland som tänker så mkt. Känner mig så vilsen och inbunden ibland. Gråter över saker som jag inte kan förklara varför och hur jag känner. Jag är nog inte den personen som pratar om vad jag känner och hur jag  mår igentligen. Jag är nog bäst som lyssnare tror jag inför andra. Att det ska vara så svårt att öppna upp sig och blotta sig! Vad är jag rädd för?

Nä usch nu är det nog mkt tröttheten som talar oxå men ibland blir man helt tokig på allt som snurrar i huvudet.